När livet tar andra vägar än planerat
Att våga sörja, för hur som haver var det annorlunda i tankarna när man låg där på kvällen och fantiserade om hur det skulle bli när Milan kom till världen. Hur han skulle se ut, om han skulle spela handboll eller vad han skulle jobba med. Man hade många funderingar och drömmar om hur allt skulle vara tills dagen läkarna misstänkte downs syndrom... Varför vi? Vad har vi gjort för att förtjäna detta? Kommer han att kunna spela handboll? Det cirkulerade så många frågor i huvudet den perioden. Det var inte det att jag inte älskade honom för redan från start var han min stjärna, min fina son som jag hade fått äran att få ha i mitt liv, men ändå, man var liksom i en bubbla. Efter 3-4 veckor stod jag där, i duschen och sjöng på någon töntig låt också plötsligt slog det mig, jag vet varför, jag vet varför Milan kom till mig. Detta är mitt livs uppdrag, att visa världen hur vackert och hur bra annorlunda kan vara, hur långt man kommer genom att se livet positivt och att tänka framåt. Kunna förmedla mina budskap och att göra allt i min makt för att kunna övertyga och bevisa för andra att uppskatta och lära sig utav det livet bjuder på.
Det jag vill säga med detta inlägget är att när ert liv tar en annan väg, var inte rädd för att följa med på resan, tänk om, tänk nytt och tänk framåt så kan den andra vägen kanske bli ännu bättre än det först var tänkt.
Sen vill jag återigen tacka alla nyblivna och alla andra föräldrar såklart, mor- och farföräldrar till barn med speciella behov som har hört av sig till mig. Det är så kul att ni hittar motivation och inspiration på min blogg. Glöm inte bort att ni inte är ensamma, finns så många där ute som är i samma sits så ut och prata om det, släpp ut era tankar, frågor och åsikter.
Imorgon åker jag, Milan och Björn på en utfärd som vi sent kommer att glömma, mer om det imorgon.
❤️❤️❤️