Bad och lek
Ibland är det så lustigt, vissa kollar några extra gånger på Milan och märker antagligen att det är något, men INGEN säger något. Känns som att dom försöker tysta ned det liksom, det får mig bara att känna mig sämre. Milan är ingen skam han är min goding! :)
Annars i helgen har jag jobbat, jobbat och jobbat. Mille har varit hemma med pappaBjörn och haft det mysigt. Detta är Björns sista jobbevecka innan han är pappaledig fram till årsskiftet. Det blir nog både skönt för honom som får vara hemma och för mig så jag får känna på arbetslivet lite! :)
Vi bara myser<3 tack för idag Emma och Alice!
Så bra blogg!!
Jag hittade den nyligen och har lusläst hela!
Denna kommer jag absolut att följa.
Vilken ung, snygg, modig och stark mamma.
Du vågar säga vad som känns jobbigt, hur verkligheten ser ut egentligen, vad du är lycklig över osv.
Jag måste bara få ställa en fråga och jag hoppas du tar den rätt.
Jag fick nämligen nyligen ett besked som från början inte var helt lätt att acceptera och smälta.. Vet inte om jag gjort det riktigt än heller.
Var jag vill fråga är om du helt och hållet accepterat din lille killes diagnos?
Tänker du på det ofta eller smyger tankarna bara på ibland?
Oavsett: fantastisk och ärligt blogg.